Återtåget
Nja tänkte försöka göra att ryck i skrivandet igen. Får se hur det går nu till veckan då jag börjar jobba. Lusten till att göra något brukar bli som bortlåst. Det har tydligen blivit så att under mina två veckor i Jämtland så har bocken gått och blivit lite ansvarig. Detta medför att tror sig bestämma över mig nu. Får se hur den relationen ska fungera. Funderar och ta med en knippe gräs på måndag så som skolbarnen tar med ett äpple till fröken.
Jämtland var lyckat i år igen. Förbannat dåligt väder bjöds det på men vad gör det när norskor/svenskor mer än gärna sliter av sig till thigts och skuttar fram längs vägarna. Kan inte få nog av fasta thigts rövar. Detta medför dock en jäkla risk att krocka. Jag själv fastnade med blicken i en bilkö och var nära att snacka rakt in i en bil (förar byte kort därefter). Då var det inte ens en bra röv. Tänk då vilka risker en bra rumpa medför. Något för vägverket att fundera över.
Laget gick bra och slutade som 37:e lag av 140. För mig själv gick det rätt ok för en gångs skull. Fastnade i tullen dock och fick lämna mina vader hemma i Sverige. Trots det så sprang jag in på min bästa individuela plasering(38) och sedan hjälpe Elin till och fixade en 27:e plats. Dock ska tillägas att de där med plasering mer är tur än att man är snabb. Sissta dagen sprang jag mot småglin och gammla gubbar vilket de flesta lagen har som målspringare.
Var tänkt att vi skulle stanna i Trondheim för att festa och leta norskor. Men när tröttheten efter fyra dagar intesivt löpande, körande och hejande var över orkade vi inget annat än att åka mot Sverige. Jag och Petter brände på ända in till Östersund för att tanka oss själva innan vi provade Marite en lördagnatt. Petter kännde sig som fiskmat bland mina jämnåriga. Jag hade skit skoj då det blev många möten med gamla kompisar och bekanta.
Han med en sväng till på krogen i onsdags också med Fredrik. Vankades Björn Rosenström. Packat med folk och galet varmt var de. Känndes som minst 60 grader där inne då ingen stod torr. Träffade två gamla Frösö ledare och fick snacka fotboll.
Hoppade på tåget kl 6 morgonen därpå och åkte till Norrköping. Där väntade ett 4 timmar långt fyspass. Tester som helt enkelt har tagit knäcken på mig. Så ont jag har nu i kroppen och på så många ställen. Det är overkligt!
Jämtland var lyckat i år igen. Förbannat dåligt väder bjöds det på men vad gör det när norskor/svenskor mer än gärna sliter av sig till thigts och skuttar fram längs vägarna. Kan inte få nog av fasta thigts rövar. Detta medför dock en jäkla risk att krocka. Jag själv fastnade med blicken i en bilkö och var nära att snacka rakt in i en bil (förar byte kort därefter). Då var det inte ens en bra röv. Tänk då vilka risker en bra rumpa medför. Något för vägverket att fundera över.
Laget gick bra och slutade som 37:e lag av 140. För mig själv gick det rätt ok för en gångs skull. Fastnade i tullen dock och fick lämna mina vader hemma i Sverige. Trots det så sprang jag in på min bästa individuela plasering(38) och sedan hjälpe Elin till och fixade en 27:e plats. Dock ska tillägas att de där med plasering mer är tur än att man är snabb. Sissta dagen sprang jag mot småglin och gammla gubbar vilket de flesta lagen har som målspringare.
Var tänkt att vi skulle stanna i Trondheim för att festa och leta norskor. Men när tröttheten efter fyra dagar intesivt löpande, körande och hejande var över orkade vi inget annat än att åka mot Sverige. Jag och Petter brände på ända in till Östersund för att tanka oss själva innan vi provade Marite en lördagnatt. Petter kännde sig som fiskmat bland mina jämnåriga. Jag hade skit skoj då det blev många möten med gamla kompisar och bekanta.
Han med en sväng till på krogen i onsdags också med Fredrik. Vankades Björn Rosenström. Packat med folk och galet varmt var de. Känndes som minst 60 grader där inne då ingen stod torr. Träffade två gamla Frösö ledare och fick snacka fotboll.
Hoppade på tåget kl 6 morgonen därpå och åkte till Norrköping. Där väntade ett 4 timmar långt fyspass. Tester som helt enkelt har tagit knäcken på mig. Så ont jag har nu i kroppen och på så många ställen. Det är overkligt!
Kommentarer
Trackback