Semester
ja har man ledigt så har man inte tid med en blogg det ska ni ha klart för er! tror att min Semester är mer speckad än min vardag. här ryks det i en från hela västjämtland till olika evenemang. otroligt roligt har jag hela tiden också.
Dagana när jag kom hem så stannade jag i stan hos mor för att umgås lite med henne och springa ärenden på stan.
har hunnit med att springa St:olavsloppet också. den där stafetten som går mellan Östersund och Trondheim. i år var det den riktiningen som de står. jag själv sprang första dagen en sträcka på 6,7 km som min snälla lagledare beskrev som lite lätt uppför. nu i efterhan dhar vi skrivit om den förklaringen till en jävla massa uppför. gick inge vidare med mina tunga kropp. inte gick det bättre heller när jag börjar spurta när det återstår en kilometer. såg precis ut som en målgång där jag satte in den berömda dödsstöten. (ni spelar fotboll med mig vet hur svår stoppad jag är i mitt steg) blev helt knäckt psykist när jag kommer runt krönet och där väntar en kilometer raksträcka.

första dagens starka minnen är ändå Anders Södergren som oberört efter två kilometers mördarbake formligen spurtar vidare i 8 kilometer. kort efter konstaterade vi att han precis för någon vecka sedan pungterade lungan. samt när min kusin kommer in i mål och gnäller över sin ringa ålder 29.

Dagana när jag kom hem så stannade jag i stan hos mor för att umgås lite med henne och springa ärenden på stan.
har hunnit med att springa St:olavsloppet också. den där stafetten som går mellan Östersund och Trondheim. i år var det den riktiningen som de står. jag själv sprang första dagen en sträcka på 6,7 km som min snälla lagledare beskrev som lite lätt uppför. nu i efterhan dhar vi skrivit om den förklaringen till en jävla massa uppför. gick inge vidare med mina tunga kropp. inte gick det bättre heller när jag börjar spurta när det återstår en kilometer. såg precis ut som en målgång där jag satte in den berömda dödsstöten. (ni spelar fotboll med mig vet hur svår stoppad jag är i mitt steg) blev helt knäckt psykist när jag kommer runt krönet och där väntar en kilometer raksträcka.

första dagens starka minnen är ändå Anders Södergren som oberört efter två kilometers mördarbake formligen spurtar vidare i 8 kilometer. kort efter konstaterade vi att han precis för någon vecka sedan pungterade lungan. samt när min kusin kommer in i mål och gnäller över sin ringa ålder 29.

Kommentarer
Trackback