Olle Wassberg?
Första dagen åkte jag 11 kilometer i ett rasande tempo. Ja iaf de sissta 5 för då hade jag inte en syster backom mig klagandes om vilket dåligt glid hon har. Till hennes försvar hae hon vallningsfria skidor vilket inte är lysande. Glömde så klart att få med mig en kamera så att man kunde få lite vackra bilder. Solen ligger ju nämligen aldrig högre än trätopparna och det blir himla fint på myrarna i skogen. Hade lite bekymmer när jag åkte elljusspåret att växla mellan hur många stavtag jag ska ta. Blev allt för ofta som jag bara körde på högsta växeln, det blir jobbigt i uppförsbackarna. Självklart så var man förbi farmor igen och fick mig lite fika.
Igår fyllde lillebror 18år vilket firades med tårta, bullar och kakor. Detta medförde bergochdalbana i min mage. Men det var hel klart värt. Henry började sin födelsedag med att bli väckt vid 8 då det var två påkörda rådjur eftr vägen som han fick åka och ta hand om. Blir en fin middag de under våren. Fick lite skuldkännslor av kakorna så följde med farmor till elljusspåret igen för att bränna lite energi. Blev 5 varv i 2.5 kilometern. Första varvet var nog det mest plågsamma tills jag fick upp pulsen lite. Det gick till och med bra att växla. hoppskatea till och med i backarna, frustade likt Tomas wassberg. Det blev tyvär en liten olycka på tredje varvet då jag i den brantaste utförsåkningen träffade på ett par från södra sverigen. Blev alldeles för fokuserad på vad det sysslade med istället för att konsentrera mig. Ett tu tre och där ligger man med en bruten stav. Sörläningan var så klart alldeles till sig och frågade hur det gick. Inte dör jag av lite snö på kläderna. Fick svänga in till farfar för att leta rätt på ett par nya stavar och två nya varv.
Resterande av dagarna så umgås jag med "terroristen" och eldar öppnaspisar.
